ISON & FILLE - FÖR EVIGT
Vi lever såhär från söderort till västerort slutprodukter av slutstationer tomma glas och tomma konversationer om tomma livssituationer det räcker örfila dig själv kompis jag vill sitta i den senaste modellen brevid den senaste modellen åhå sluta gnäll vi satt på stationen med betong block fast kedjade vid anklarna en förvirrad varjflcok som gärna förträngde dom nattliga tankarna miljonprogram tvingade vissa till harann kanske släppa gram till han som hade vanligare efternamn miljon hah höjden av ironi så som att vi skulle äta pipas med tryffelbli jag svär det kändes svårt när jag inte hade nåt vilse utanför orten vilse utanför porten fuck vykorten ingen påstigning till sist dörrarna stängs jalla ta mig till slutstation för samtliga ta mig till sängs kärlek, kärlek börjar med bråk blev kärlek till att jag ska börja få henne att tro att jag inte är kär alls men plötsligt så var jag där krig och kärlek är det verkligen värt att hon mitt hjärta ska snitta allt för trygghet några skratt och lite fitta trots att hon gör dig galen så vill man ha henne endå hon som blir rynkig och grå hon som är där när min jörak inte längre kan stå hon som tittar igenom album när vi är 72 hon säger vi var barn då hon som ger dig ditt första barn och ditt sista hejdå sånt e livet upp o ner höger vänster snabbt långsamt det var kul när det var tugg på heltid men ingenting jag saknar man ser nya varjflockar nu en favorit i repris en bandit i sitt bänkparadis nu känns det svårt när jag har lite mer nya problem nya konversationer jag smuttar på glaset med samma kinder och väntar på nya hinder snart är jag lycklig från hjärtat för evigt
Kommentarer
Trackback
